this never happened

Jag har två roliga Behemothanekdoter.

Nummer ett: på Sweden Rock Festival 2005 såg jag Behemoth spela, och det var sångaren Nergals födelsedag. "IT'S HIS FUCKING BIRTHDAY" skrek basisten på polsk-bruten engelska. Nergal stod med det ena pansarbeklädda benet på en stärkare, lutade huvudet bakåt, sträckte ut tungan och hällde champagne ner i den hals som tidigare hade gormat ut texter till monsterlåtar som Demigod, From the Pagan Vastlands och Conquer All. Till och med när de ska fira födelsedagar ser Behemoth till att vara så metal som möjligt.

Nummer två: på Arvikafestivalen 2008 var jag ledsen och sur och bakfull och slut efter en festival där det mesta gick fel (dåvarande flickvännen får stå som huvudansvarig för det). Behemoth hade nyss krossat publiken med ett fullständigt fläckfritt set, och skulle nu köra sitt extranummer. "THIS SONG IS WHAT METAL IS ALL ABOUT! TESTOSTERONE!" skriker Nergal och tar sig på pungen. Bandet kör igång en dubbeltrampförgylld dödsversion av Turbonegros klassiska fotbollsböglåt I Got Erection. De kör I Got Erection. På riktigt. Till och med när Behemoth är så metal som möjligt ser de till att ha glimten i ögat bakom liksminkningen.

Jag tror inte den polska dödsskvadronen som är Behemoth någonsin kommer upphöra att imponera. Militärisk precision och ett sataniskt groove är ledorden. Det är svårt att få sina vänner att uppskatta Behemoth, det har jag gett upp. Behåller dem gärna för mig själv.

Bästa skiva: Satanica
Bästa låt: The Alchemist's Dream