this never happened

För länge länge sedan (det måste varit 2000 eller 2001) satt jag hemma hos mina kusiner i Örebro och såg på MTV. En låt dök upp som överglänste det mesta jag hade hört innan. Bandet hette One Armed Scissor, och låten At the Drive-In. Trodde jag. Givetvis var det tvärt om, men det förstod jag inte då och efter att inte ha hittat låten på Kazaa (eller Napster kanske?) gav jag upp.

Flera flera år senare får jag höra talas om At the Drive-In igen och förstår nu vad det var som gick fel den där dagen 2000 eller 2001. Lyssnar igenom Relationship of Command, bandet magnus opus, i komplett tystnad. Sista låten tar slut. Jag sätter på skivan igen. Jag är såld.

Hardcorerörelsen i USA lyckades visserligen få fram ett antal godkända band, men det var posthardcoren med At the Drive-In med flera i spetsen som lyckades kanalisera HC-ursinnet och skriva oförglömliga låtar med hjälp av det.

En pubertal Cedric Bixler-Zavala ömsom gormar, ömsom stöter, ömsom kvider fram besynnerliga textrader över larmande gitarrer och punkiga balls-to-the-wall-trummor. Det finns inget försvar mot At the Drive-Ins furiösa attacker. Man kan bara göra som jag gjorde, kapitulera och börja älska älska älska.

Bästa skiva: Relationship of Command
Bästa låt: Napoleon Solo